Idag känns allt grått!
Visst har vi alla dagar när allt känns grått och trist?
Idag är en sån dag!
Tankarna snurrar oavbrutet i skallen på mig och jag håller på att tappa förståndet.
Inom mig skriker orden VAD SKA DU GÖRA MED DITT LIV CARINA?
Ja den som ändå visste det? Ibland förundras jag över hur motiverade människor runt omkring mig är, hur hittar man all denna motivation? För jag har en känsla av att jag kommer inte att komma någonstans förän jag hittat magkänslan och motivationen!
På torsdag ska jag till arbetförmedlingen...alltid lika roligt och sitta där och le falskt åt idioterna som jobbar där. Varje gång som jag går därifrån så har jag en stor klump av svartaste svart i magtrakten. Den dyker alltid upp så smått när jag sitter och väntar på min tur, och när det blir min tur så har den blivit jättestor. När jag går därifrån så är jag nästan alltid gråtfärdig. Dessa människor som jobbar på detta ställe har verkligen en förmåga att trycka ner folk i skoskaften i stället för att lyfta fram en persons bästa.
Då är det skönt att veta att jag alltid har en stor och trygg famn att vila i när man kommer hem. H har alltid ett tröstande ord att komma med och ha ger aldrig upp hoppet om mig, för han vet vad det att under ytan så vilar det en best som kommer att komma fram en vacker dag och som då kommer att gå upp på arbetsförmedlingen och be dom dra åt H*****E och minsann säga att hon inte behöver deras hjälp då hon kommit på vad hon skall göra med sitt liv!
Jag väntar med spänning på den dagen men vet också med mig själv att det är bara jag och ingen annan som kan göra nått åt saken!
Idag är en sån dag!
Tankarna snurrar oavbrutet i skallen på mig och jag håller på att tappa förståndet.
Inom mig skriker orden VAD SKA DU GÖRA MED DITT LIV CARINA?
Ja den som ändå visste det? Ibland förundras jag över hur motiverade människor runt omkring mig är, hur hittar man all denna motivation? För jag har en känsla av att jag kommer inte att komma någonstans förän jag hittat magkänslan och motivationen!
På torsdag ska jag till arbetförmedlingen...alltid lika roligt och sitta där och le falskt åt idioterna som jobbar där. Varje gång som jag går därifrån så har jag en stor klump av svartaste svart i magtrakten. Den dyker alltid upp så smått när jag sitter och väntar på min tur, och när det blir min tur så har den blivit jättestor. När jag går därifrån så är jag nästan alltid gråtfärdig. Dessa människor som jobbar på detta ställe har verkligen en förmåga att trycka ner folk i skoskaften i stället för att lyfta fram en persons bästa.
Då är det skönt att veta att jag alltid har en stor och trygg famn att vila i när man kommer hem. H har alltid ett tröstande ord att komma med och ha ger aldrig upp hoppet om mig, för han vet vad det att under ytan så vilar det en best som kommer att komma fram en vacker dag och som då kommer att gå upp på arbetsförmedlingen och be dom dra åt H*****E och minsann säga att hon inte behöver deras hjälp då hon kommit på vad hon skall göra med sitt liv!
Jag väntar med spänning på den dagen men vet också med mig själv att det är bara jag och ingen annan som kan göra nått åt saken!
Kommentarer
Trackback
