Att simma i klister, sirap och motvind gör dig starkare!

Visst är det så? Våra motgångar gör oss så mycket starkare när vi kommer över på andra sidan.
Allt blir inte alltid som man vill, men oftast blir det bättre än man tänkt sig från början när man fått lite distans till det hela.

Just nu är det lite motigt i mitt liv, inte så där livsavgörande farligt motigt utan bara lite allmänt.
Allt går inte på räls och det är irriterande. Behöver en ljusspunkt!
Hoppas på en lagom ljuspunkt så som att det blir sol nästa lördag, det vore trevligt att bättra på brännan lite liggandes med en kall cider ute på Djurgården.

Behöver bli peppad!

Att längta efter!

Just nu ser jag framemot den 5 juni! Då blir det Djurgården och sen grönan på kvällen med dom BÄSTA!
Inget kan stoppa oss då!
Rulla i gräset ska vi göra, skit samma om vi får lite gåsskit på oss (eller hur Belsebub)!

Sen ser jag fram emot midsommar, underbara härliga midsommar som även den firas med mina allra käraste vänner och familj!
UNDERBART!


Älskade Skrutta!

Idag saknar jag min lilla tjej extra mycket. Hade planerat en dag utomhus efter att hon vart på dagis, men det blev jobb för mig istället och lillan får snällt vara på dagis tills H hämtar ikväll.

Hur kan man sakna någon så mycket?
Hur kan man älska någon så mycket?

Tiden går så fort och hon växer som en raket, pratar och är nästan alltid bubblande glad.
På morgonen brukar vi ligga sked och gosa och prata. Hon är så klok min lilla tjej, dessa stunder är verkligen guld värda.

Min fina tjej!










Matförgiftad!

H och jag var på bio igår. Såg Robin Hood som var en grymt bra film. Som vanligt köpte vi popcorn och dricka för det hör ju till, inget konstigt med det.
Vaknade vid två i natt och mådde illa, sen var helvetet igång. Kräktes hela natten och mådde allmänt pyton. På morgonen var det H tur att börja kräkas. Snälla Farmor kom som tur var och hämtade lillskruttan som inte fattade nånting av det som hände.
Nu mår vi efter mycket om och men bättre. Vi är båda två övertygade om att det var popcornen som vi blev sjuka av, fråga oss inte hur för det är inte trevligt.

Nu ligger vi i soffan och tycker synd om oss själva, mår dock bättre och har fått i oss lite coca cola och lite blåbärssoppa.

Summa av kardemumma är, aldrig mer popcorn från Heron City!

Förvånad!

Trodde att förra inlägget skulle locka till många kommentarer. Förvånad över tystnaden!
Ingen åsikt eller inte intresserade?
Tack F och Tiger för era kommentarer, dom värmde!

Rätta in sig i ledet?

Är det fel på mig som inte vill va som alla andra?
Är det fel på mig för att jag alltid gått min egen väg?
Är det fel på mig för att jag inte delar andras åsikt om skönhet och vad som är vackert?

Jag förstår inte? Borde det inte vara fler som tycker som jag?
Borde det inte vara normalt att tycka att man duger som man är?

Jag är förvirrad.
Men jag vet att jag kommer att lära min dotter precis det som min mamma lärde mig. Att man duger precis som man är. Gör inte livet så komplicerat. Ägna dig inte åt att titta i spegeln i flera timmar, då kommer du hitta brister som inte finns där.
Var glad att du föddes unik. Är det något fel med det?

Jag är inte perfekt och verkligen inte jättevacker med dagens mått mätta. Men jag är nöjd. Jag kan se mig själv i spegeln och konstatera och vara i ro med att det är så här jag ser ut. Vad mer kan jag göra?
Visst är det viktigt att ta hand om sig, det håller jag till fullo med om. Och att varje människa gör det som är bäst för dem det håller jag också med om.
Men varför är det så viktigt att vi alla ska rätta in oss i leden och se så lika ut som möjligt?

Jag vill ha en J-Lo rumpa! ?????
Jag vill ha Pamelabröst! ????
Jag vill Julia Roberts Leende! ??????

Varför hör jag inte folk säga att dom är nöjda? Istället hör jag folk säga. "Jag är nöjd, men jag skulle gärna rätta till det här, det här och det här. Då skulle jag må mycket bättre!

Va?????
Jag vet att jag är omodern.

Men vem är jag att säga något?
Jag sminkar mig, gillar kläder, älskar skor, smycken och väskor. Jag gillar att se så bra ut jag bara kan.
Men det som skiljer mig från många det är att jag har accepterat mig själv.

Till er vars tår jag trampar på -  Tråkigt för er.
Och till er mina älskade vänner som inte håller med mig i detta.
Kom ihåg att jag älskar er vad ni än gör, hur ni än ser ut och vad ni än tycker.
Ni är speciella för mig just för att ni är ni.

Detta är ingen predikan utan bara en undran och en personlig åsikt.
Kan inte låta bli att vara lite ledsen över människans utveckling.


Bloggtorka och Influensa.

Ni får ursäkta bloggtorkan som härskar på min blogg just nu.
Anledningarna är väl inte så många förutom att jag vart lite lat helt enkelt. Men i helgen har jag iallafall haft en bra anledning till varför jag inte bloggat. Har legat sjuk som en ko hela helgen. Vette fasiken vad som felas mig. Kramper i magen och svagt illamående. Allt bara rinner ur mig. Och i lördags hade jag feber. Hade jag inte vetat bättre så hade jag sett det som en bra bantningskur.
I dag mår jag dock bättre och hoppas på att dom ringer från jobbet snart så att man får tjäna lite dolares. Blir det inget jobb i morrn så ska jag ta tag i pluggandet och göra ett uppdrag till. Vill bli klar med den här skitkursen nu.

Nu ska jag softa ett tag till och försöka få i mig nått att dricka och äta och hoppas att det stannar kvar där. Sen är det dags att hämta prinsessan från dagis. Vad vore väl livet utan henne?

Nytt ord från min lilla tjej.  Päpple = Äpple eller Päron. Så jäkla söt!

RSS 2.0