Snart halvvägs!
På onsdag är jag exakt 20 veckor gången i min graviditet! Alltså halva tiden. Så nu är det drygt 20 veckor kvar innan jag får snusa bebis förhoppningsvis. Tänk så mkt som ska fixas och inhandlas innan dess! Men först blir det jobb i 4 veckor och sen semester i 4 veckor med älsklingen, sen måste jag nog börja handla inför bobmnedslaget.
Herregud........jag är gravid!
och jag tror att jag har en liten kickboxare där inne för den gör sig defentivt känd med sina sparkar, helt underbart!
Herregud........jag är gravid!
och jag tror att jag har en liten kickboxare där inne för den gör sig defentivt känd med sina sparkar, helt underbart!
Godnatt och tack för mig.
Detta inlägg skrivs endast för att jag på sista tiden varit en sådan dålig bloggare. Nu känns det lite bättre!
Snart dags för kneg!
Nästa vecka ska jag börja mitt sommarvik. på hemmet! Ska bli riktigt skönt då jag inte jobbat på ett tag. Sen att man får lite skäna slantar i kassan är ju inte heller helt fel. Vecka 31 börjar min och H semester. Har fortfarande inte en aning om vad vi ska göra, men nått roligt borde man ju kunna hitta på.
Midsommar förflöt lugnt och skönt för en gångs skull. Troligtvis med tanke på att alkoholen såklart uteblev för min skull.
Kanske dags att tag i rentvättsberget som tornar upp sig bakom min rygg, kan inte riktigt ignorera det längre.....boring.
Midsommar förflöt lugnt och skönt för en gångs skull. Troligtvis med tanke på att alkoholen såklart uteblev för min skull.
Kanske dags att tag i rentvättsberget som tornar upp sig bakom min rygg, kan inte riktigt ignorera det längre.....boring.
Glad Midsommar!
Vill önska alla mina nära och kära och övriga som läser detta en riktigt Glad Midsommar!
Midsommar i mitt hjärta!
Inte klokt att det är midsommar på fredag igen. Känns som om det nyss var. Får hoppas att tiden fortsätter att flyga fram så att det blir november snart.
Jag har rätt mkt att göra innan midsommar men som vanligt måste jag ha lite press på mig för att sätta igång. Det ska handlas, tvättas och packas. Hoppas innerligt att vi slipper lite köer på torsadag och att det inte är allt för varmt, tänker på hunden.
Så på torsdag bär det av till St; Annas Skärgård för att fira midsommar. Min pappa och storebror har redan åkt....eller gått kanske jag ska säga. Dom fick nämligen den briljanta idén att dom skulle gå ner till landet, eller egentligen är det ju inte vårt land utan min brors flickväns land men men.
Så just i detta nu så vandrar dom någonstans i sverige. Jag hoppas verkligen att dom har vädret med sig och att dom inte får allt för mycket skavsår.
Tilläggas skall är att min pappa fyller 60 i år, men det tycks inte stoppa honom. Utan att skryta så är han faktiskt i väldigt bra kondition och har alltid varit det. Gammal orienterare som han är. Mjaaa jag är nog lite stolt över honom ändå.
Senast jag pratade med dem så verkade det bättre ställt med min far än med brorsan som sa att det känts som om han sovit på en kamel. För inte tar dom in på vandrarhem eller liknande, nej dom slår upp tältet där det finns plats och sover.
Lycka till min kära far och bror och vi syns på torsdag. Love you!
Jag har rätt mkt att göra innan midsommar men som vanligt måste jag ha lite press på mig för att sätta igång. Det ska handlas, tvättas och packas. Hoppas innerligt att vi slipper lite köer på torsadag och att det inte är allt för varmt, tänker på hunden.
Så på torsdag bär det av till St; Annas Skärgård för att fira midsommar. Min pappa och storebror har redan åkt....eller gått kanske jag ska säga. Dom fick nämligen den briljanta idén att dom skulle gå ner till landet, eller egentligen är det ju inte vårt land utan min brors flickväns land men men.
Så just i detta nu så vandrar dom någonstans i sverige. Jag hoppas verkligen att dom har vädret med sig och att dom inte får allt för mycket skavsår.
Tilläggas skall är att min pappa fyller 60 i år, men det tycks inte stoppa honom. Utan att skryta så är han faktiskt i väldigt bra kondition och har alltid varit det. Gammal orienterare som han är. Mjaaa jag är nog lite stolt över honom ändå.
Senast jag pratade med dem så verkade det bättre ställt med min far än med brorsan som sa att det känts som om han sovit på en kamel. För inte tar dom in på vandrarhem eller liknande, nej dom slår upp tältet där det finns plats och sover.
Lycka till min kära far och bror och vi syns på torsdag. Love you!
Craves.
Glömde nämna en sak i det förra inlägget och det är symptomet med Craves!
Alltså att man blir hysteriskt sugen på vissa saker.
Det jag är galen i nu är djungelvrål och Big Mac. Två saker jag vanligtvis inte är överdrivet galen i. När det kommer till Big Mac så är det såsen jag vill åt, så det brukar sluta med att H får köpa hem en burgare på vägen hem från jobbet. Sen äter jag typ halva och sen är jag proppmätt. Apiten är inte vad den brukar vara, men vad gör det!
Alltså att man blir hysteriskt sugen på vissa saker.
Det jag är galen i nu är djungelvrål och Big Mac. Två saker jag vanligtvis inte är överdrivet galen i. När det kommer till Big Mac så är det såsen jag vill åt, så det brukar sluta med att H får köpa hem en burgare på vägen hem från jobbet. Sen äter jag typ halva och sen är jag proppmätt. Apiten är inte vad den brukar vara, men vad gör det!
Längtan.
Nu när det är officiellt att jag ska få barn så kan jag ju avslöja att tiden går otroligt långsamt! Aldrig har jag väl längtat så mycket till hösten innan sommaren knappt har börjat.
Vill ju se det lilla livet som finns där inne i mig. Vill att det ska gå ett par månader till så att jag kan våga shoppa loss.
Är mycket jag vill just nu, men mest av allt vill jag att allt ska gå bra hela vägen.
Det har vart ett par turbulenta månader vill jag lova med allt från illamående och ett humör som absolut inte går att styra.
Sen ska vi inte ens tala om hur illa kaffe helt plötsligt kan lukta!!!
H har tagit det hela med ro och skött i princip all matlagning då jag inte klarat av doften av stekt mat eller att ta i något med konstig konsistens, typ köttfärs.
Det är konstigtatt man så totalt kan tappa kontrollen över sin kropp, för det är precis vad som händer när man blir gravid. Plötsligt har man något som rör runt hela ens existens.
Snusandet slutade jag med helt och hållet samma dag som jag fick plusset på stickan, eller jag kanske ska säga de 5 stickorna....ja jag var tvungen att göra ett par till test för att vara helt säker.
Fester ska vi inte tala om, helt plötsligt är jag moralkärringen nummer ETT som lite fisförnämnt rynkar på näsan när någon blir för full. Men samtidigt så inser jag ju att det är precis så där eller värre som jag själv brukar vara när alkohol är med i bilden.
Det finns så mycket olika saker man råka utför när man är gravid och jag har fått rätt många symptom. Illamående, noll kondition, kissar typ 40 gånger per natt, känslig för lukter, gråter för allt, bekräftelsebehov utan dess like (nobody loves meeeee!) m.m.
Men trots allt så finns det dom som har det så mkt värre. Tänker på dom stackarna som kräks i nio månader eller dom som får foglossning och blir sängliggande hela graviditeten.
Jag har det ju trots allt rätt bra, och det lyckorus som jag känner varje gång då jag inser att jag och min älskade har skapat detta mirakel som växer i mig den känslan kan inget slå!
Vill ju se det lilla livet som finns där inne i mig. Vill att det ska gå ett par månader till så att jag kan våga shoppa loss.
Är mycket jag vill just nu, men mest av allt vill jag att allt ska gå bra hela vägen.
Det har vart ett par turbulenta månader vill jag lova med allt från illamående och ett humör som absolut inte går att styra.
Sen ska vi inte ens tala om hur illa kaffe helt plötsligt kan lukta!!!
H har tagit det hela med ro och skött i princip all matlagning då jag inte klarat av doften av stekt mat eller att ta i något med konstig konsistens, typ köttfärs.
Det är konstigtatt man så totalt kan tappa kontrollen över sin kropp, för det är precis vad som händer när man blir gravid. Plötsligt har man något som rör runt hela ens existens.
Snusandet slutade jag med helt och hållet samma dag som jag fick plusset på stickan, eller jag kanske ska säga de 5 stickorna....ja jag var tvungen att göra ett par till test för att vara helt säker.
Fester ska vi inte tala om, helt plötsligt är jag moralkärringen nummer ETT som lite fisförnämnt rynkar på näsan när någon blir för full. Men samtidigt så inser jag ju att det är precis så där eller värre som jag själv brukar vara när alkohol är med i bilden.
Det finns så mycket olika saker man råka utför när man är gravid och jag har fått rätt många symptom. Illamående, noll kondition, kissar typ 40 gånger per natt, känslig för lukter, gråter för allt, bekräftelsebehov utan dess like (nobody loves meeeee!) m.m.
Men trots allt så finns det dom som har det så mkt värre. Tänker på dom stackarna som kräks i nio månader eller dom som får foglossning och blir sängliggande hela graviditeten.
Jag har det ju trots allt rätt bra, och det lyckorus som jag känner varje gång då jag inser att jag och min älskade har skapat detta mirakel som växer i mig den känslan kan inget slå!
Jag är världens lyckligaste kvinna!
Igår var jag med om en av de största upplevelserna i mitt liv.
Vi var nämligen på Ultraljud, för ja det är så att jag är gravid och väntar vårt första barn.
Det var en helt obeskrivlig känsla att få se denna lilla människa som huserar inne i mig. H*n var så fin och att se hjärtat slå var så underbart.
Jag har velat haft barn en längre tid, så att äntligen ha lyckats är såååå stort!
Trodde att jag var i v. 19 men det visade sig på Ultraljudet att jag bara är i vecka 17 snart 18.
Så just nu så kretsar mitt liv av att se hur magen växer, och det gör den med råge.
Den enda nackdelen med att vara gravid är att man ständigt går omkring och är orolig för att något ska hända. Nu har jag ju passerat dom känsligaste veckorna men man kan aldrig veta. Skönt då att få reda på att vad dom kunde se på Ultrljudet så verkade allt jättebra.
Vi frågade efter könet och vi vet troligtvis vad det blir men den karamellen tänker jag suga på ett tag till.
Kan ju avslöja att jag direkt efter Ultraljudet och ner på stan för att köpa den första lilla babybodyn = )
Så jag är verkligen världens lyckligaste kvinna just nu!
Vi var nämligen på Ultraljud, för ja det är så att jag är gravid och väntar vårt första barn.
Det var en helt obeskrivlig känsla att få se denna lilla människa som huserar inne i mig. H*n var så fin och att se hjärtat slå var så underbart.
Jag har velat haft barn en längre tid, så att äntligen ha lyckats är såååå stort!
Trodde att jag var i v. 19 men det visade sig på Ultraljudet att jag bara är i vecka 17 snart 18.
Så just nu så kretsar mitt liv av att se hur magen växer, och det gör den med råge.
Den enda nackdelen med att vara gravid är att man ständigt går omkring och är orolig för att något ska hända. Nu har jag ju passerat dom känsligaste veckorna men man kan aldrig veta. Skönt då att få reda på att vad dom kunde se på Ultrljudet så verkade allt jättebra.
Vi frågade efter könet och vi vet troligtvis vad det blir men den karamellen tänker jag suga på ett tag till.
Kan ju avslöja att jag direkt efter Ultraljudet och ner på stan för att köpa den första lilla babybodyn = )
Så jag är verkligen världens lyckligaste kvinna just nu!
Det kunde ha gått illa.
För er som inte vet så bröt min hund frambenet när han var ett par månader gammal. Det var en fruktansvärd upplevelse som jag inte önskar nån hundägare. Han är sen länge helt återställd och har inga men av det.
Igår trodde jag dock att historien återupprepade sig! Vi hade lämnat honom hos mina föräldrar då vi skulle iväg på ett par ärenden. När sen var där för att hämta honom så blir han helt hysteriskt glad som han alltid blir. Han sprang ut till bilen där husse satt. När han sedan skulle hoppa över till förarsätet så fastnade han med benet mellan sättet och säkerhetbältetshållaren. Han skrek och satt fast i ett par sekunder och både jag och H han tänka att nu gick benet av igen. Men sen kom han loss och fortsatte som vanligt. Han hoppade ur bilen och verkade inte skadad på nått sätt. Sen såg jag att han blödde och förstod rätt snart vad som hade hänt. Ena klon på framtassen var helt borta.
Så det var bara att sätta sig i bilen och åka till veterinären för att kolla att inget annat var trasigt. Väl där så fick han ett litet bandage som höll vägen hem för att sedan blöda igenom.
Idag har han skitont och är allmänt sur.
Tur bara att vädret är toppen så att man slipper krångla med strumpor och påsar eller liknande varje gång man ska ut med honom. Sån tur hade vi inte den gången då han bröt benet vill jag lova. Då var det ett evigt bytande av bandage och påsar hit och dit så fort man skulle ut!
Men jag försöker se det positiva i det hela och inser att det kunde ha gått mycket värre än vad det gjorde och det hade också kunna bli betydligt dyrare!
Igår trodde jag dock att historien återupprepade sig! Vi hade lämnat honom hos mina föräldrar då vi skulle iväg på ett par ärenden. När sen var där för att hämta honom så blir han helt hysteriskt glad som han alltid blir. Han sprang ut till bilen där husse satt. När han sedan skulle hoppa över till förarsätet så fastnade han med benet mellan sättet och säkerhetbältetshållaren. Han skrek och satt fast i ett par sekunder och både jag och H han tänka att nu gick benet av igen. Men sen kom han loss och fortsatte som vanligt. Han hoppade ur bilen och verkade inte skadad på nått sätt. Sen såg jag att han blödde och förstod rätt snart vad som hade hänt. Ena klon på framtassen var helt borta.
Så det var bara att sätta sig i bilen och åka till veterinären för att kolla att inget annat var trasigt. Väl där så fick han ett litet bandage som höll vägen hem för att sedan blöda igenom.
Idag har han skitont och är allmänt sur.
Tur bara att vädret är toppen så att man slipper krångla med strumpor och påsar eller liknande varje gång man ska ut med honom. Sån tur hade vi inte den gången då han bröt benet vill jag lova. Då var det ett evigt bytande av bandage och påsar hit och dit så fort man skulle ut!
Men jag försöker se det positiva i det hela och inser att det kunde ha gått mycket värre än vad det gjorde och det hade också kunna bli betydligt dyrare!
