Mobilbråk.

Jävligt dumt egentligen, det här med att bråka med sin kära över telefonen. Slutar ju oftast i att båda lägger på luren och när man väl träffas så är man inte så glada att se varandra som man kanske borde vara.
Har precis haft ett mindre tjafs med pojken min. Kommer redan nu knappt ihåg vad vi tjafsade om och det gör ju inte situationen bättre. Så otroligt onödigt.

Så nu har jag bestämt att jag ska vara sprudlande glad när han väl kommer hem. Solen skiner ju trots allt för fullt och helgen närmar sig med stormsteg. Vem har tid att vara sur när livet leker?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0