Carina Olsson

Idag har jag en riktig skitdag!

Jag mår piss och kan inte se att så mycket är positivt.
Fy fan är väl valt ord just nu.
Vet att jag har en hel drös med vänner jag kan ringa som kan få mig på bättre humör, men just nu vill jag vältra mig lite i min egen "det är så synd om mig" känsla. Känner att jag behöver det för att i morgon vakna upp med helt ny energi och ta tag i mitt så kallade liv.

Har mitt i i ångesten iallafall lyckats få iväg en arbetsansökan så det är ju alltid nått.

Jag är inte ett värdelöst offer som vill gå på Socbidrag och inte jobba, verkligen inte. Och det vet alla som känner mig.
Just därför hatar jag när folk dömer mig på förhand.
Hur fan kan man bli anklagad för att man blev gravid och fick foglossnig och därför inte kunde jobba?
Vad är det med gamla torra kärringar egentligen? Varför är ni så bittra? och om ni nu måste vara bittra så håll det för er själva!!!

Ibland är jag nog för positiv och framåt för mitt eget bästa. Verkar ju inte bättre än att folk blir avundsjuka.

Visst jag är 28 och jag har ingen egen flaschig villa, jag har inte körkort och jag har inte fast jobb.
Och därmed har jag inga dyra lån, ingen bräklig fasad om att allt är bra. Inga dyra bensinräkningar och reperationer och jag är fri att få det jobbet jag vill!

Men vet ni vad jag har?
Jag har kärlek! Jag har världens underbaraste man som ställer upp för mig även när det är som värst, jag har en underbar dotter, underbara vänner och en underbar familj!

Det är väl det som räknas?
För vem fan bryr sig om hur mycket man har på kontot när det väl kommer till kritan?

Så det så...